Engelska gramatik

Desprictive: När man I engelskan använder andra uttryck som inte har en gramatiskt regel. Ex you and I istället för you and me.

Perspictive: Följer gramatiska regler och är mer "riktig" engelska.

Syntax: Structure of a sentence
Morophology: Structure of a word


Sentence: I was having a bath when a bomb exploded
                  s       v               o                 a

Mainclause: I was having a bath
Subclause (depend) When a bomb exploded

The dependclause can not stand by itself.

s: Subject
v: Verb
o: Object
a: adverb

Sentence: Big letter in the beginning and ends with a .?!
Clauses: Subject and a verb
Phrases: a head, and then words about the head
words

Wordclass:

Nouns: Student

Articals: a, the student
Plural: Students
Gentives: The student´s, the students´


Tense: beroende på tid

Present participle: slutar ofta på ing. Ex PlayING
Past participle: Slutar ofta på ed och uttrycker något vi HAR gjort. Ex: Played

Sentence: The new students in the class

Premodifier: Say something about the head (the new)
Head : Student 
postmodifier: comes after the head (in the class)






                 

Plurilinguasim and Multilinguaism

Plurilinguaism: Promoting language diversity
                          Put a value on culture diversity
                          Lessons that are dealing with world issues
                          Expand a learners experience of a language in its culture contexts


Multilingualism: Help to communicate or participate successfully in social acts
                            You need to be competent in different languages, but also be able to keep them         apart.


The difference is that plurilinguaism you don't need to be competent in more than one language. But this one language can help us understand, figure out, social interactions in other languages.


A1 listening and understanding

- Can follow a short rhyme

-Can follow short information

- Can understand basic information from the teacher

-Can recognize words from ex films

- Can match words which they hear with pictures and prompts.

A2

-Can understand and act upon information to meet needs in everyday situations

-Can understand inquiries about their world. ex: where they live and everyday life

-Can understand a series of instructions given by the teacher.

- Can understand high frequency vocabulary and phrases in stories, films and music

- can catch the main point in a conversation or a message.

Seminarium 1

Reflektioner seminarium 1

 

Jag är så glad att vi äntligen ska få lära oss mer om bedömning. Det är ett svårt ämne och nästintill abstrakt. Jag anser att desto mer vi samtalar kring bedömning, desto mer kommer en rättvis bild av lgr11 att uppträda. Hur Lgr11 kan tolkas var ett ämne som Gyllander berörde med under hennes föreläsning. Trots att läroplanen har förbättrats och tydliggjorts, finns det fortfarande delar som är tolkningsbara. Detta påverkar givetvis hur vi bedömer våra elever.

Som Gyllander själv berättade hade även hon till en början ett mer summativt förhållningssätt till bedömning, men har nu ändrat riktning. Som det finns beskrivet i Lärande, skola, bildning, kan vi tydligt se hur vi under historiens gång strävar mer mot en formativ bedömning och livslångt lärande. Samhället och bedömning har formats i takt med varandra.

När jag gick på mellanstadiet, för cirka 15 år sedan, var summativ bedömning min verklighet. Jag skulle kunna rabbla huvudstäder, ben i kroppen och landskapsblommor. Idag skrattar jag lättsamt åt denna så kallade verklighet. Mitt uppdrag som lärare är inte att mina elever ska kunna alla huvudstäder utantill. Det är mer essentiellt att veta vad en huvudstad är! Detta är ett tankesätt som har skapats i och med denna utbildning. När jag gick ut på min första VFU var majoriteten av bedömning det muntliga eleven visade i diskussioner, det skriftliga i diagnoser, prov och betyg. Jag vet fortfarande inte allt om bedömning, men jag kan med säkerhet säga att det är mer än så! Betyg påverkar bedömning mycket trots att mer måste vävas in. Framförallt handlar det om att jag måste få mina elever att förstå det. Många elever som jag pratar med tror fortfarande att bedömning endast handlar om bokstaven på deras prov.

Under min mellanstadietid fick vi dessutom sällan en förklaring till varför vi lärde oss saker. Vi blev endast tillsagda att ta upp böckerna och börja arbeta. För att elever ska kunna utmana deras närmsta utvecklingszon, krävs att elev i samtal med lärare förklarar var i lärprocessen man befinner sig och vilket lärandemål som ska uppnås. Var är vi? Vart ska vi? PISA resultaten sjunker och många lärare stirrar blint med tårfyllda ögon. Jag tror att många elever inte gör sitt bästa för att de inte vet hur de ska lyckas. Hur mycket har vi förklarat för eleverna vad det är vi har förväntat oss? Ett prov ska aldrig präglas av överraskningar såsom 5 minus poäng för en sol eller 4 plus för en hund.

Idag tar vi vara på individen. Vi vet att alla lär sig olika och skolan gör sitt bästa för att anpassa sig till elevens behov. De didaktiska grundtankarna om var jag ska lära mig? Hur? Med vem? Skapar för mig en frihet som kan vara svår att få struktur på… en skola med mycket frihet anses vara positiv, men kan för mycket frihet hämna eleven?

 

-        Skapa struktur i friheten?

-        Bedömning är så…abstrakt? Det är svårt att få elever att förstå att bedömning inte bara handlar om en bokstav. Hur kan vi lära våra elever mer om bedömning.

-        Jag tror att många elever inte gör sitt bästa för att de inte vet hur de ska lyckas. Hur mycket har vi förklarat för eleverna vad det är vi har förväntat oss?

 

 

Studiedag

Idag var det studiedag. Det betyder att eleverna är lediga medan lärarna är på kurs.

 

08.15 befann jag mig på Påvelundskolan för att lyssna på en föreläsning om The big five. Många var ledsna och sura över det dåliga planerandet över föreläsningen. Det var långt, segt och på tok för lite kaffe.

The big 5 är de fem främsta förmågorna som tas upp i läroplanen. Alltså INTE djur!

-        Metakognitiva

-        Begrepp

-        Kommunikativa

-        Procedur

-        Analys  

Trots detta hade han några bra punkter. Han föreslog bland annat att man skulle ställa mål som i frågor. Formulera en fråga från läroplanen och låt eleverna diskutera. Check! Så har du uppfyllt ett mål. Frågan är dock mer hur jag ska utvärdera att alla har varit aktiva.

Han berättade om EPA.

Think   Pair     Square       Share      write
   1          2          4                 alla            1

Detta är en mall man kan följa vid diskussioner eller dylikt. Tänk själv, berätta för kompis, i grupp, sedan för alla och tillsist skriv själv.

 

När vi jobbar i skolan tänker vi mycket på HUR vi ska jobba och inte VAD vi ska lära oss. Om vi inte förtydligar vad det är våra elever ska lära sig är det lätt att de inte ser det heller. För oss kan det vara självklart men det vi måste repetera för eleverna.

 

Frågan är alltid viktigare än svaret.

 

Dagen fortsatte sedan på år egna skola. Där pratade vi om en läsande klass. Mina tankar om en läsande klass:

 

-        Läs 4 kapitel och låt sedan eleverna läsa själva.

-        Välj en författare som eleverna har fastnat för och välj ut fler böcker från hen.

-        Självbiografier från deras idoler.

-        Läsning sker i ALLA ämnen

-        Introducera eleverna till olika genrer

-        Vilken text passar vilken årskurs

-        Läsläxa bra/dåligt?

-        Bvad för böcker finns tillgängligt i biblioteket? Klassrummet?

-        Hur framställs böckerna i klassrummet?

Mobbing

Idag var det eximination. Jag var besviken på klassens beteende och samtidigt glad att det inte var värre. För det hade det kunnat vara. Jag är tacksam för att jag fick godkänt. Sanningen ligger dock I att vara lärare handlar inte bara om att stärka sina elever, utan att eleverna även måste stärka sin lärare. Det är då alla växer som mest.

Morgonen präglades av rasistiska uttalanden och mobbing. För en skola som denna är det vardagsmat, Var går gränsen? Jag tror att när dessa uttalanden sker så pass ofta blir det tillslut en vanlighet. Lärarna reagerar inte längre. Det är extremt jobbigt att se. För bortsett från bråkstakarna finns elever som faktiskt vill lära sig. Det gör situationen ännu värre. Hur ska de kunna nå målen när de andra stör så mycket?

Diskussionen med min besökande lärare resulterade I en hel del konfliktrelaterat prat. Det kändes skönt och samtidigt väldigt jobbigt att få prata om det som sker I klassen. Det var som att jag hade hoppats på att han hade en lösning, såg det utifrån ett annat perspektiv etc. Tvärtom kändes det som att han bekräftade mina tankar. Det är jobbiga elever, det är en jobbig klass, det är en jobbig skola och det är ett segregerat område.

VFU 3

Då var sommaren slut och min tredje VFU har börjat. Det kändes som att jag kastade mig in i hettan lite för fort. Som om att all min kunskap fortfarande är på semester. Det hade varit bättre att börja med en annan kurs, men så är inte fallet…

Det var på darriga ben som jag sa hej till klass 6a. Delvis var jag nervös för att jag inte känner mig redo. MEN jag hade dessa elever under min halva VFU 1 men var tvungen att byta klass då de hade svårt att uppföra sig. Nu har min nya LLU tagit över klassen så nu står jag här igen. Jag hoppas att det är en mognare 6a jag möter den här gången.

Imorgon ska jag hålla i en mattelektion (multiplikation med decimaltal). Direkt när jag kom hem började jag youtuba lektioner för att få tips på hur man kan förklara på ett pedagogiskt sätt.

Jag har fått förfrågan om att hålla i bildlektioner för årskurs 3. Inte min ålder men jag vill verkligen ta så många bildlektioner som möjligt! Imorgon ska jag planera mer med min LLU. Förhoppningen är att jag ska få hålla i mer än ”strölektioner”. Dvs göra en längre planering.

 

 

 

 

 

Avslut

Då var denna termin slut. Till hösten bär det av till pedagogen. Helst av allt vill jag vara kvar. Jag tycker vi har utvecklat ett positivt förhållande till varandra i klassen. Något som har gjort mig trygg och den tryggheten har i sin tur gjort att jag vågat utmana mig själv mer. Jag tycker även arbetssättet vi erbjudits varit bra. Nu måste jag vänja mig vid pedagogens arbetssätt igen. Det vill säga rätt och fel och ibland även ganska hårt.

Till en början var jag frustrerad över det långsamma tempot. Jag tyckte det kändes som att jag skolkade från skolan. Kanske var det något viktigt som jag missat? Stressen ökade. Jag kände även att min blogg var ful och behövde ett ansiktslyft. Då gick jag till Chatarina för att be om hjälp. Det fick jag, i alla fall med bloggen. Tempot visade sig senare vara något som skulle bli mycket viktigt för min progression.

Jag har lärt mig lärande behöver tid. Mycket tid. Jag minns tillbaka till engelska kursen på pedagogen. En kurs som var särskilt stressande för mig. Vi skulle läsa enormt mycket litteratur och skriv långa texter. Jag har bott i England i 3 år innan jag flyttade till Göteborg, därför var mina förväntningar höga. Min gnista och självkänsla sjönk i samband med det höga tempot. Engelska var inte roligt längre. Det höga tempot tror jag även sänder ut fel signaler till oss som blivande lärare. På mellanstadiet ska vi naturligtvis inte stressa fram engelska-kunskaper hos eleverna. Så varför gör vi det på universitetet? För att jag ska få en inblick och känsla av min framtida lärarroll krävs det att jag får ta del av den på seminarium/föreläsningar. Det tycker jag att bildkursen har levererat. Det lugna tempot som jag bad Chatarina om hjälp med, har i slutändan gjort att jag har lärt mig mer.

Lärt mig mer om vaddå?      

                                                  

På långsikt kan jag säga att jag har fått en bredare förståelse till hur man uppnår ett högre betyg. Som jag sagt innan har jag fått tid och därmed mer utrymme för reflektion. Det har gjort att mina arbeten har blivit på en högre nivå. Jag har fått tagit del av klasskamraters synvinkel på mina arbeten via bloggen och redovisningar. Jag har även gett respons till dem. Universitetslärarna har varit, även dem, generösa med respons. Det gör finslipningen på arbetet och att uppnå ett högre betyg tydligare. Extra viktigt är även att ta del av hur våra lärare ser på bedömning. Hur bedömer universitetslärare deras elever? I know now!

Innan har även Sokrates, Lev och Piaget varit snubbar som jag snabbt bläddrar igenom. Eller närmare bestämt teorier som jag snabbt kluddrat ner på hemtentor för att jag har läst att man ska göra så för att bli godkänd. MEN nu förstår jag!! Med risk för att bli tjatig har jag fått tiden till att låta teorierna sjunka in. Speciellt tack vare mitt gestaltningsarbete har jag även fått prova på en riktig spaupplevelse av det sociokulturella.

När jag ändå skriver om gestaltningsarbetet har jag fått en hel del kunskaper därifrån. Jag har lärt mig att bild är mer än att måla på papper. Bild är ett otroligt brett ämne som tyvärr hålls innanför fel ramar. Tack vare gestaltningsarbetet kan jag se hur mitt klassrum kommer att se ut. Där hänger inte 23 stycken identiska målade höstlöv på väggen. Istället hänger 23 stycken individuella målningar om hösten. I mitt klassrum är inget fint eller fult. I mitt klassrum är inget rätt eller fel. Nej tvärtom. I mitt klassrum använder vi dessutom alla sinnen för att skapa. Vi testar, undersöker, diskuterar, resonerar, provar, smakar, luktar, känner och lyssnar. Varierandet gör mitt klassrum passabelt för alla och samtliga blir inkluderade oavsett funktionshinder.

Jag kommer fortsätta använda mig av bloggen. Det har varit nödvändigt för mig att skriva ner varje vecka vad jag har lärt mig. Jag har visualiserat min progression! Nu när det är över är det roligt att se tillbaka på alla inlägg och kunskap. Jag kommer med största sannolikhet använda mig av blogg i mitt framtida klassrum!  

Nu när jag spenderat ett a4 på positiv kritik är det dags att vända på pannkakan. Jag tycker schemat har varit struligt. Måste, ska, jag BEGÄR att det förbättras till nästa klass. Jag tycker även ni lärare ska ha bättre kommunikation mellan varandra.

Over and out!!!