Veckoreflektion

Vygotskij Måndagen var en strulig dag. Med tre olika scheman som alla säger olika saker blev allt bara röra. Det gjorde även att föreläsaren fick två timmar istället för de tidigare tänka 3. MEN!... Jag har aldrig tidigare tänkt på sambandet mellan fantasi och verklighet som på det sättet som Vygotskijs bok presenterar. Att vi via erfarenheter har byggt upp en verklighet som vi sedan bygger på fantasi på. Vår hjärna lagar alla minnen och vill mer än gärna bearbeta och ta upp dessa minnen igen. Det är alltså våra tidigare erfarenheter som ligger till grund för vad vår fantasi skapar. Genom att vidga elevers erfarenheter skulle man därmed också kunna säga att vi bygger en grund för fantasi. Jag tänker på Leonardo Da Vinci som gjorde ritningar på helikoptrar fast han levde på 1400 talet. Med samlade erfarenheter genom hela livet om matematik, samt med turen att hans hand följde han öga, hade han förutsättningarna att teckna före hans tid. Vi kan också ”låna” erfarenheter från andra. Känslor som vi själva inte upplevt men med hjälp av min fantasi kan föreställa mig. Jag kan leva mig in i hur det var under förintelsen med hjälp av bilder, texter och filmer.


Tegelstenen På tisdagen hade vi seminarium med Magnus. Vi fick bland annat göra det kända ”tegelsten” aktiviteten. Vi alla fick känna på en tegelsten och skulle sedan på bestämd tid komma på så många olika saker man kunde använda en tegelsten till. Jag har läst om det här testet tidigare och resultatet är att desto äldre man blir desto färre idéer får man. Från den artikeln jag hade läst hade ett barn kommit på nästan 400 olika saker man kunde använda en tegelsten, jämförelse med en vuxens 22. Jag prövade därför att göra samma test med mina förskolebarn. Dock hade jag inte en tegelsten med mig vilket inte gjorde rättvisa eftersom alla inte visste vad en tegelsten var för något.



Godis Vi fick även en godisbitar att leka med. Till att börja med skulle vi sätta dem i olika mönster. Kors, kvadrater, rektanglar och blommor började ta form. Hur vi kom fram till dessa former är en undermedveten process. Allt kommer från synintryck och minnen vi har inom oss. Mitt kors som blev mina första form har antagligen en grund i att jag var i kyrkan dagen före. Mitt synintryck skickar ut signaler i hjärnan som skapar känslor och helheter, därefter bildar jag mina symboler.


Bokstäver Vi fick även göra bilder som satt samman med bokstavljud. Som inspiration skickade Magnus runt en bokstavboks som inte bara lär ut om ljud och form utan även historien bakom bokstäver. Hur ska barnen bli bra på alfabetet om de endast ska rabbla utan att kunna dess historia? Det fick mig att tänka på vår matematikkurs där vi fick ta del av mattefilosofi. Även där förespråkade de om att vi måste ifrågasätta siffror och lära ut varför de finns. Det är vi människor som har skapat både bokstäver och siffror och de har inte alltid sett likadana ut. Nummer 2 är en modern siffra som förut avbildades som två stycken streck. Kanske kommer den att förnyas igen? Likaså var den svenska bokstaven Ä förut ett A sammansatt med ett E. Genom historiens gång krympte bokstaven E och blev till två prickar istället. Barn stavar bland annat ofta fel på äpple och skriver epple istället. Det är inte så konstigt ifall man då tänker att vårt Ä en gång har varit ett E. Lite av ljudet finns fortfarande kvar och kan ställa till det en hel del. Sedan var det vår tur att skapa bokstavbilder! För att göra bokstavbilder kan vi tänka på olika sätt. - Måla något eller några saker som börjar på samma bokstav. En jordgubbe för bokstaven J osv. - Skriv en historia eller rim till bilden som förtydligar bokstaven. Ex: Bobban och Bert satt och bajsade utanför bageriet. - Utgå från ett ljud (Vilket var det jag gjorde). Jag målade flickan Mia som skulle äta marängtårta. Till henne finns en pratbubbla som säger ”mmm”. Jag tycker inte att just alfabetsbilder är direkt kopplat till mellanstadiet, trots att PISA undersökningar skulle säga motsatsen. Dock har bild och text en stark relation och mina erfarenheter säger att eleverna först och främst letar efter svaret i bilden innan de läser texten. Att arbete med bokstäver och hur vi kan framställa dess ljud på olika sätt är därför en användbar kunskap för att skapa tydlighet i bilder. Som kompendiet bildanalys betonar är det inte alltid så att läsaren tolkar bilden på det sättet jag förväntat mig. Jag kommer själv ihåg bokstäverna i mitt klassrum där bilden D var en flicka. Jag hade svårt att koppla samman detta och tänkte för mig själv att det måste vara en dam. Några år senare inser jag att det är en docka. Men en docka går ju inte på en stig med en korg och skog i bakgrunden, otydligt?

Fredagen Återigen var det seminarium med Magnus. Idag jobbade vi återigen med teckenanalys, diskursanalys och dekonstruktion. Målet var Göteborgs egen mötesplats Kopparmärra! Jag tycker valet av staty var utmärkt då det är en känd göteborgsymbol. Det är alltid kul att ha mer kunskap om den stad vi lever i. Desto mer kunskap vi har om symboler, desto mer växer dessa enskilda kunskaper till helheter. När vi tittar på statyn efter att ha fått mer kunskap om symbolerna så bildas ett samband, vilket i sin tur skapar betydelse. Från statyn skulle vi sedan välja en symbol som vi tyckte gav en helhet. Jag valde lagerbladen då de står för kunskap och ringlar sig runt hela statyn. Oavsett om historien bakom Kopparmärra var i positiv bemärkelse eller icke så är det ändå kunskap. LAGERBLAD!