Konfliktbilder

Fortsätt simma, fortsätt simma

Hur många gånger rymde man inte som liten? Bästa gossedjuret och en banan var packningen.

Monstret under sängen. Eller bakom?

Skriker efter godis

Åka tåg

Rebus

"Men då sa jag att hon skulle ge barnene deras Ipad. Det gör jag alltid när de blir stimmiga. Jag förstår dessutom inte varför hon ringer mig? Jag ARBETAR ju".

"Sluta prata, sluta måla, sluta lek, sluta skratta, sitt ner, var lugn och framförallt TYST! Hur ska ni annars lära er något I skolan?"

For the once who wonder

Minnen vi aldrig får tillbaka

Alla som jobbar med barn vet vad jag menar

Veckoreflektion

Måndagen

På måndagen hade vi seminarium med Magnus. I föregående seminarium pratade vi om tecken och symboler som genom förförståelse betyder desamma för alla. Lagerbladen på kopparmärra som står för kunskap etc. Denna gång tog vi istället fram symboler som endast har betydelse för mig som enskild individ. Det krävs en annan typ av förförståelse för att förstå dess betydelse.

Jag berättade om min skatt som jag grävde ner som liten tillsammans med min bästa vän. Skatten bestod av en 50öring och en 1krona från 1991, en röd knapp, en vit sten, en blå sten och en snäcka. Alla dessa saker var symbol för vår vänskap, för andra betydde det ingenting.

Dessa saker, förutom symbol för vänskap, berättar också något om vår identitet. När vi grävde ner skatten var vi 9 år gamla. I den åldern äger man inte särskilt mycket. Vi grävde inte ner 5 eller 10 kronor utan höll oss till mindre slantar. Stenarna och att vi grävde ner den i skogen berättar om området vi växte upp i. Hade vi bott i en stor stad hade vi kanske tänkt annorlunda. Snäckan var en alldeles förträfflig och värdefull skatt för någon som inte är uppväxt vid havet. Den röda knappen stod för vår favoritfärg och var väl utvald från min mammas ”förbjuden att ta från” låda.

Att ge elever möjlighet att berätta om händelser och saker som betyder mycket för dem, gör att vi lärare kommer våra elever närmre. Vi och deras klasskamrater får en större kunskap om deras personligheter! På så sätt blir vi också bättre på att kommunicera med varandra.

Vi kan också se det från ett historiskt perspektiv. I början av 1900 talet var nylonstrumpor, cigaretter, tuggummi, coca-cola, choklad, konserverad frukt och mjukt toalettpapper det finaste man kunde ge. Undra vad 9åriga barn från den tiden skulle gräva ner? Magnus påminde oss om barn från krigshärjade länder som flytt till Sverige. Som nyutgivna lärare kommer vi med största sannolikhet att undervisa många flyktingbarn. Vilka saker som har betydelse för dem och vad de gjorde under sin barndom är en kunskap som vi skall sätta värde på.

 

Fredagen

En av de bästa av seminarium hittills! Varför? För att vi diskuterade lektionsplanering. Jag känner mig inte mätt på hur vi kan arbeta med bild i skolan och detta var ett seminarium fyllt av konkreta tips. Det som jag tycker gav mest var när vi blev tilldelade bilder som vi skulle utgå från för att skapa lektioner. Jag tillsammans med min arbetskamrat valde en bild gjord av Paul Klee:

 

Vi kom fram till att vi kunde arbeta med den på följande sätt:

-        Är det en man eller kvinna

-        Hur ser du det?

-        Har färgerna betydelse?

-        Vilka geometriska figurer kan vi se?

-        Måla ditt ansikte med geometriska figurer!

-        Vilket humör är hen på?

-        Hur visar vi vårt humör?

-        Måla resten av hens kropp!

 

Magnus pratade även om betygsättning och att när vi ser en bild måste vi ta in innehållet och förhålla oss till det. Vad är det för handling som utförs på bilden? Är den medveten eller omedveten?
Jag tror genom att analysera bilder mer blir vi också bättre på atta nalysera och kritiskt granska texter. Något vi har användning av bade I vardag och skola.

 

 

Veckoreflektion

Vygotskij Måndagen var en strulig dag. Med tre olika scheman som alla säger olika saker blev allt bara röra. Det gjorde även att föreläsaren fick två timmar istället för de tidigare tänka 3. MEN!... Jag har aldrig tidigare tänkt på sambandet mellan fantasi och verklighet som på det sättet som Vygotskijs bok presenterar. Att vi via erfarenheter har byggt upp en verklighet som vi sedan bygger på fantasi på. Vår hjärna lagar alla minnen och vill mer än gärna bearbeta och ta upp dessa minnen igen. Det är alltså våra tidigare erfarenheter som ligger till grund för vad vår fantasi skapar. Genom att vidga elevers erfarenheter skulle man därmed också kunna säga att vi bygger en grund för fantasi. Jag tänker på Leonardo Da Vinci som gjorde ritningar på helikoptrar fast han levde på 1400 talet. Med samlade erfarenheter genom hela livet om matematik, samt med turen att hans hand följde han öga, hade han förutsättningarna att teckna före hans tid. Vi kan också ”låna” erfarenheter från andra. Känslor som vi själva inte upplevt men med hjälp av min fantasi kan föreställa mig. Jag kan leva mig in i hur det var under förintelsen med hjälp av bilder, texter och filmer.


Tegelstenen På tisdagen hade vi seminarium med Magnus. Vi fick bland annat göra det kända ”tegelsten” aktiviteten. Vi alla fick känna på en tegelsten och skulle sedan på bestämd tid komma på så många olika saker man kunde använda en tegelsten till. Jag har läst om det här testet tidigare och resultatet är att desto äldre man blir desto färre idéer får man. Från den artikeln jag hade läst hade ett barn kommit på nästan 400 olika saker man kunde använda en tegelsten, jämförelse med en vuxens 22. Jag prövade därför att göra samma test med mina förskolebarn. Dock hade jag inte en tegelsten med mig vilket inte gjorde rättvisa eftersom alla inte visste vad en tegelsten var för något.



Godis Vi fick även en godisbitar att leka med. Till att börja med skulle vi sätta dem i olika mönster. Kors, kvadrater, rektanglar och blommor började ta form. Hur vi kom fram till dessa former är en undermedveten process. Allt kommer från synintryck och minnen vi har inom oss. Mitt kors som blev mina första form har antagligen en grund i att jag var i kyrkan dagen före. Mitt synintryck skickar ut signaler i hjärnan som skapar känslor och helheter, därefter bildar jag mina symboler.


Bokstäver Vi fick även göra bilder som satt samman med bokstavljud. Som inspiration skickade Magnus runt en bokstavboks som inte bara lär ut om ljud och form utan även historien bakom bokstäver. Hur ska barnen bli bra på alfabetet om de endast ska rabbla utan att kunna dess historia? Det fick mig att tänka på vår matematikkurs där vi fick ta del av mattefilosofi. Även där förespråkade de om att vi måste ifrågasätta siffror och lära ut varför de finns. Det är vi människor som har skapat både bokstäver och siffror och de har inte alltid sett likadana ut. Nummer 2 är en modern siffra som förut avbildades som två stycken streck. Kanske kommer den att förnyas igen? Likaså var den svenska bokstaven Ä förut ett A sammansatt med ett E. Genom historiens gång krympte bokstaven E och blev till två prickar istället. Barn stavar bland annat ofta fel på äpple och skriver epple istället. Det är inte så konstigt ifall man då tänker att vårt Ä en gång har varit ett E. Lite av ljudet finns fortfarande kvar och kan ställa till det en hel del. Sedan var det vår tur att skapa bokstavbilder! För att göra bokstavbilder kan vi tänka på olika sätt. - Måla något eller några saker som börjar på samma bokstav. En jordgubbe för bokstaven J osv. - Skriv en historia eller rim till bilden som förtydligar bokstaven. Ex: Bobban och Bert satt och bajsade utanför bageriet. - Utgå från ett ljud (Vilket var det jag gjorde). Jag målade flickan Mia som skulle äta marängtårta. Till henne finns en pratbubbla som säger ”mmm”. Jag tycker inte att just alfabetsbilder är direkt kopplat till mellanstadiet, trots att PISA undersökningar skulle säga motsatsen. Dock har bild och text en stark relation och mina erfarenheter säger att eleverna först och främst letar efter svaret i bilden innan de läser texten. Att arbete med bokstäver och hur vi kan framställa dess ljud på olika sätt är därför en användbar kunskap för att skapa tydlighet i bilder. Som kompendiet bildanalys betonar är det inte alltid så att läsaren tolkar bilden på det sättet jag förväntat mig. Jag kommer själv ihåg bokstäverna i mitt klassrum där bilden D var en flicka. Jag hade svårt att koppla samman detta och tänkte för mig själv att det måste vara en dam. Några år senare inser jag att det är en docka. Men en docka går ju inte på en stig med en korg och skog i bakgrunden, otydligt?

Fredagen Återigen var det seminarium med Magnus. Idag jobbade vi återigen med teckenanalys, diskursanalys och dekonstruktion. Målet var Göteborgs egen mötesplats Kopparmärra! Jag tycker valet av staty var utmärkt då det är en känd göteborgsymbol. Det är alltid kul att ha mer kunskap om den stad vi lever i. Desto mer kunskap vi har om symboler, desto mer växer dessa enskilda kunskaper till helheter. När vi tittar på statyn efter att ha fått mer kunskap om symbolerna så bildas ett samband, vilket i sin tur skapar betydelse. Från statyn skulle vi sedan välja en symbol som vi tyckte gav en helhet. Jag valde lagerbladen då de står för kunskap och ringlar sig runt hela statyn. Oavsett om historien bakom Kopparmärra var i positiv bemärkelse eller icke så är det ändå kunskap. LAGERBLAD!

Veckoreflektion

I måndags arbetade vi med lera. Det är viktigt att ta del av olika sorts material. Ämnet bild är så mycket mer än att bara måla på papper. Något som jag tror många har förutfattade meningar om Jag har aldrig arbetat med lera förut och det känns bra att få erfarenheter av nya material. Jag hade dock velat ha mer tid till att bilda något! Tisdagen handlade om Sokratiska samtal. Vi samtalade i grupper av 5, bland annat om en dokumentär som vi såg på. Jag tycker att grundreglerna för vad som senare blir ett Sokratiskt samtal är väldigt givande. Det är skönt att kunna föra ett samtal som inte är menat att leda till en debatt. Att man först och främst sätter upp mål för sig själv och gruppen gör att alla utvecklas. När man gör Sokratiska samtal ska man inte sträva efter att uppnå konsensus. Det finns inte rätt och fel utan endast olika sanningar. När vi undersöker konst tror jag att det är viktigt att tänka på samma sätt. Ingenting är fult eller fel. Det finns bara olika verkligheter som vi måste försöka möta. Dokumentären Enjoy poverty påminner oss alla om verkligheten som vi ofta vill blunda för. Hur världen ser ut är jag medveten om och bilderna var inget chockerande nytt. Dokumentärer som dessa gräver dock upp starka känslor och det var viktigt att gå tillbaka till sin grupp för att prata om just dem känslorna. Den holländska konstnären Renzo Martens upplyser om att - Fotografierna som journalister tar är inte bara ”ännu ett ansikte” utan de är individer med rättigheter. - Han visar att vi tjänar pengar på deras fattigdom. - Han ifrågasätter varför inte ”glada” bilder säljer lika bra som de hemska. - Han undrar varför det kämpar mot sin fattigdom istället för att leva med den och ”enjoy it”. I det sista raderna vill jag avsluta med mitt sätt att plåstra om mina sår. Att hur långsiktigt det än låter så kan man agera globalt genom att agera lokalt. Det vi gör i Göteborg kommer ha en inverkan på resterande av världen. Vår inverkan på världen som framtida lärare är en droppe men många droppar bildar hav.

Ansiktsuppgift "Hakuna Matata"

Varför stressa?

Konfliktbilder

Med risk för att vara för lite insatt lägger jag ändå ut den här bilden. På bilden kan vi se våra politiker leka I en lekpark. Detta blir min protest för att de har valt att höja studielånet för oss studenter. Tolkningen av bilden får ni göra på egen hand men den ledsna spargrisen I Stefans famn ska iallafall symbolisera oss studenter. Ännu en konfliktbild. Jag doper den till "Tjafs". Fri tolkning på ännu en konfliktbild.