onsdag 28 januari 2015

Bilduppgift

Jag var på filmfestivalen och såg dokumentären "Jag är Dublin". Det är en dokumentär som speglar den hårda verkligheten hos flyktingar som söker asyl. I dokumentären får vi följa en av alla hundratusentals flyktingar som blivit såkallade" Dublincase". I hopp om ett bättre liv bränner de sina fingertoppar för att slippa ta fingeravtryck. DÄRFÖR har jag försökt avbilda Jimmie Åkesson med likadana fingrar som flykting-pojken visar upp under dokumentären. Eftersom Åkessons politik vill stoppa flyktingar från att komma till Sverige tycker jag att han blev en bra kontrast. Svårt var att avbilda hans händer men framförallt bandaget på fingertopparna. Så om ni undrar vad det ska föreställa vet ni det nu. Googla gärna filmens titel för att se pojkens bandage.
Vad lär sig eleven? När elever arbetar med parafraser måste de även ta del av orginalets historia. Ska de göra en parafras av Mona Lisa lär de sig exempelvis om renässansen och att jämföra med den tiden vi lever i idag. Därmed får eleven utveckla egna ideer och skapa bilder som uttrycker deras egna åsikter! I Vyggotskis bok kan vi även läsa om hur barn lär sig genom att härma. När barnen leker mamma, pappa , barn så gör dem vad de ser oss vuxna göra. Jag tror även att genom att försöka gestalta någon annans målning kan vi därmed också utvecklas på samma sätt. Vi lär oss av deras färgval och penseldrag och blir tillslut en kunskap inom oss.

Veckoreflektion

Stoppmotion
Idag fick vi arbeta med stoppmotion film. Det var första gången som jag någonsin prövat på det arbetssättet. Jag kan definitivt säga att jag underskattat arbetet bakom Wallce and Gromit. 

Temat var drömmar. Jag och min arbetspartner Celina bestämde oss för att utgå från kakan Vaniljdröm. Vi började genast skissa på en gubbe som drömmer om en kaka. Vi visste inte vad slutresultatet skulle bli, utan skissade och kom på idéer längst med vägen. Roligt är att man kan se att vi från början använder oss av lite detaljer, för att sedan försiktigt bygga upp och skapa mer liv i vår karaktär. Vi insåg vid skapandets gång vad som var möjligt för oss att göra och blev mer lekfulla.

Vi började med att ta bilder via den vanliga mobilkameran för att sedan ladda in dem i programmet. Delvis var vi därför tvungna till att köpa till en extra-app som tillät oss att importera bilder. Delvis blev också bilderna i det nya programmet en annan storlek vilket försämrade kvalitén. Vi bestämde oss att inte ta om våra foton utan att bli en erfarenhet rikare istället.

Vi märkte också att våra skuggor syntes vid vissa tillfällen. Något man inte lägger märke till när man endast ser bild för bild, men när hela filmen spelas blir ljuset skimrande. Återigen bäste vi oss att bli en erafenhet rikare istället för att göra om.

Nu när jag väl har erfarenheten av detta arbetssätt, uppstår mer fantasi och tankar om vad man kan skapa. Skulle jag göra ännu en film är det mycket jag skulle göra annorlunda för att få det att se bättre ut. Dock som första film är jag nöjd med samarbetet och resultatet.

Som jag läst i boken ”Fantasi och kreativitet i barndomen”, så är det viktigt att som pedagog vidga barnens erfarenheter. När man gör det får fantasin en bredare grund att stå på. Skapelser i fantasin har sitt ursprung, enligt Vygotskij, från något vi tagit del av i verkligheten. När jag väl tog del av HUR man gör stoppmotion film märkte jag hur fler idéer växte. Jag förstod alltså inte bara HUR jag skulle göra, utan VAD som blir möjligt och kreativiteten slog rot.

Serier Idag fick vi arbeta med serier. I lgr11 kan vi läsa att elever i årskurs 4-6 ska jobba med ”Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text”. Jag blev väldigt inspirerad av att göra samma aktiviteter med min ungdomsgrupp som jag arbetar med. Att göra serier tillsammans är ett bra tillvägagångssätt för gott samarbete och att upplysa om politik. För barn (och vuxna) blir det ett enkelt och roligt sätt att ta till sig information. När vi väl skulle måla våra egna serier tyckte jag att det var speciellt svårt att teckna sammanhanget på så få bilder. Från att gå från stoppmotion där varenda liten rörelse ska vara med, till att hoppa stora steg och samtidigt kunna vara sin läsare till mötes. Som kompendiet Bildanalys förespråkar så är det inte alltid så att läsaren tolkar bilderna som illustratören vill att de ska bli uppfattade. Det är svårt att få bilder och text att samverka. När jag nu själv vet hur svårt det är får se mig att se på serier på ett annorlunda sätt. Istället på att fokusera på historien i en serie tittar jag närmre på hur illustratören har fångat sambandet mellan bild och text.

fredag 23 januari 2015



Veckoreflektion:
Jag har refelekterat mycket över hur stor plats konsten har I vårat samhälle. Det propageras att museum ska vara gratis för alla åldrar och det läggs stora pengar på konstverk inom vårt samhälle. Trots detta är bild I skolan ett sådant underprioriterat ämne. Jag hoppas att den här kursen kommer att lära mig att öppna upp mina ögon mer för hur viktigt det är att arbeta med bild I skolan.

Jag tycker många av mina bekanta idag har en snäv bild av vad konst är. Det vill säga att kunna avbilda något så att det bli så likt som möjligt. Nog för att det är en talang, men som kompendiet Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp antyder, så handlar konst också om att skapa nya verkligeheter. Jag önskar att den här kursen även kommer ge mig den synen så att jag kan utvecklas inom bild och som pedagog.

Slutligen har det varit en mjukstartad vecka. Det är  skönt att lära känna sina klasskamrater bättre och känna in de nya lokalerna.

Konfliktbilderna:
Jag har målat vänner som bråkar och en blomma som dras upp från rötterna.


Första veckan!


Den 20/1

Idag fick vi placera olika föremål runt en stol. Tillsammans blev det vårat alldeles egna konstverk. Vi placerade oss runtom konstverket i en cirkel. Uppgiften var att vi skulle måla ”det som inte var”.  Genom att först betrakta konstverket skulle vi alltså sedan måla mellanrummet som är runt om. Genast uppstod en konflikt mellan det som var och mönstret som skulle bli till. Det var svårt att byta perspektiv och se något annat, istället var det föremålen som tog över.

Därefter skulle vi ta en av våra målningar och hitta mönstret som inte fanns i något som finns. Vi gick runt i skolans korridor och lokaler. Det var intressant att byta inställning från att något inte finns till att det existerar i någonting annat. Det gör att man blir mer uppmärksam på former som finns runt om oss.

Jag tror att det här sättet att tänka kommer hjälpa oss som framtida pedagoger. Genom att öva oss på att se utifrån olika perspektiv kommer vi enklare kunna tolka och se utifrån barnens perspektiv.

 

Dokumentation:

Kamera!

 

Konflikt:

Idag målade jag en kvinna med överdrivna skönhetsideal.